aliciajosefsson - en värld om ingenting

Ja, jag vet att jag varit kass på att uppdatera, men helgen med Hanna i Göteborg hör inte till vanligheterna. Skulle egentligen kanske skippa att blogga om det, men som sagt det hör inte till vanligheterna så jag måste ju. Har nog inte fattat än att jag och Hanna bilade upp till Göteborg. Vilken resa säger jag bara. SJUK är bara förnamnet, GALEN är ett av många mellannamn. Men men, here it goes.

Hanna och jag fick som sagt för oss att vi skulle till Göteborg. Det var för en dryg vecka sen då piraten, en av vegas-grabbarna hörde av sig till Hanna och ville ha besök från henne. Hon ville inte åka själv och visste att jag ville till Götet mer än nåt annat, så hon frågade mig. Jag hade bara ett litet (stort) problem, min mamma. Hur skulle jag övertala henne om att åka till 4 killar som delade på en trea och sen träffa en helt (för henne) okänd kille som jag bara pratat med via nätet? Dessa fyra killar är inte direkt några lugna killar. De har en stripstång i vardagsrummet, de super, knullar och ja.. De äger också en guldfisk vid namn Sonny. De hade tidigare 2 stycken, men den ena dog. Sonny tål en del, han är en kämpe! Men i alla fall. Som tur var kom Hanna kom på en lögn. Jag följde Hannas lögn. This is topsecret så skulle gärna vilja att ni inte, INTE, berättade detta för mamma och pappa. Det dem inte vet lider dem inte av. Så snälla. Jag är väl snäll nog att berätta sanningen för en del?

I alla fall jag begav mig mot Växjö med tåget. Mötte upp Hanna och sen bar det av. Vi tog bilen till Arken Zoo där vi köpte en guldfisk till killarna, eller mestadels Sonny. Jag satt alltså med en jäkla guldfisk i knät från Växjö till Göteborg. När vi närmade oss Götet så fick vi lite (väldigt mycket) panik. Tur att ingen var där och hörde oss... Vi mötte upp Archi, Stim och Piraten, alltså några vegas-grabbar, på Lisebergs parkering. De skulle guida oss hem till Vegas. Det gick ju lite sisådär, men till slut lykades vi. Vi spatserade in med en guldfisk i ena näven och en flaska baccardi i andra. Vi fick känna oss som hemma. Tog inte lång tid innan baccardin var halvtom, Hanna och piraten var försvunna och jag satt i köket med Dogge och Cantina, fler vegas-människor eller tillhörande vegas. Vi började baka negerbollar, det fick absolut inte heta chokladbollar. Hanna kom tillbaks och hon fick rulla efter hon hade tvättat händerna. På nåt vis stod jag sedan vid stripstången. Med kläder på. Sen satt jag i en fåtölj och kort därefter blev jag buren....
Detta resulterade i att jag fått gå med halsduk hela veckan och långarmade tröjor. Hade lite blåmärken överallt och andra märken. Men men. Lite får man tåla. Sov sedan i Dogges säng, eller sov ch sov. Hanna, jag var väldigt vaken. Mister M, ännu en av vegas-killarna kom hem på natten. Han hade varit på puben och raggat på en tjej hela kvällen. Hon ville inte bli ett one night stand. Fick alltså en förfrågan från honom om en slags geometrisk figur, men tackade nej. Men som sagt Hanna, jag var väldigt vaken. På morgonen blev det lite mys, fiskespelet och prat. Det var nice, väldigt nice. Till slut var vi tvugna och lämna Vegas och vår älskade guldfisk Gullan som vi på vägen upp hade döpt. (Stannade på en bensinmack och frågade om de visste något bra namn, så det blev Gullan.) Vad skulle Hanna och jag göra nu? Jo, vi åt frukost på Subway, pratade om natten, ringde hem så att de inte skulle oroa sig och sedan ringde vi min gamla trea. Den (för mamma) helt okända killen. Vi skulle festa, men planerna gick inte riktigt som planerat. Han var lite upptagen under dagen, så vi begav oss till Nordstan där vi gick som zombies och beklagade oss över våra krämper och vår sömnbrist. Vi spanade även in snyggingar till höger och vänster. Jag tog även modet till fånga och ringde en snygg kille, men jag fick inget svar i andra änden. Det är som vanligt. Säg vad ni vill istället för att ge oss falska förhoppningar!

Tillslut hade min trea pluggat färdigt och vi var välkomna hem till honom. Han skulle få ut oss på puben, men givetvis var det sura vakter överallt, så jag kom inte in. Vi drog hem till hans studentkorridor igen där vi tittade på skräckfilm och åt pizza. Det var skrämmande. (Fan vad jag är bra på ordvitsar! Eller inte..) Tillslut skulle vi ju sova, men vi hade ett problem. Vi hade bara ett täcke. Alltså skulle vi tre dela på en 90 cm bred säng och ett täcke. Gjorde vi det? - Ja. Vi skedade. Hanna låg längst in, min trea i mitten och jag längst ut. Av någon konstig anledning så ville min trea byta plats med mig, men det ville varken jag eller Hanna. Vi hade mest kläder på oss och skulle bli grymt varma om någon utav oss låg i mitten, så han fick ligga kvar där han låg. Sov inte mycket den natten heller. Ingenting om jag ska vara helt ärlig. Hanna var den som sov mest utav oss. Jag bara rös, rös och åter rös...
Eftersom vi inte skulle somna på hemvägen, så åkte vi därifrån redan klockan halv åtta på morgonen. I bilen på vägen hem blev det ännu mer prat om helgen och vårt sjuka äventyr. Kom hem till Växjö och lyckades tajma in ett tåg till Nybro. Var hemma ungefär vid ett och mamma och pappa vet fortfarande inte vad jag egentligen gjorde där uppe. Mamma såg dock mina sugmärken och blev fundersam, men jag lyckades nog åter igen med en vit lögn. Av någon konstig anledning vill jag dit igen...

Veckans låt: Banana Pancakes - Jack Johnson

- Over and Out - / Eder Alicia.