Dagen H
Dagen H är här. Hemfärd. Varit isolerad från skogen i hela fyra dagar, eller 3,5 kanske. Det har varit skönt att vara själv för en stund. Men jag saknar någon där hemma, min lilla Fis-Lisa till hund. <3 Lisa-Fisa och Fis-Lisa forever and ever. Hon kallas även Dísa-fisa, Lis-fisen, Fis-hunden och många andra söta namn. Mitt ljus i mörkret!
Igår var jag på ett jäkla sjukhus hela dagen. Lite lagom deprimerande. Mår man inte redan dåligt så ska man bannemej må dåligt om man åker dit. Men jag mår ju som vanligt, hela tiden.
Varför jag var där? - Jo, min farfar är inlagd. Han har inte varit vaken sen nyårsafton, så han bara ligger och sover. Han är som ni kanske förstår döende. Ville hälsa på honom även fast han inte vet vem jag är just nu eftersom han bara minns sin ungdom, eller att han säkert inte märkte att jag var där. Kan varit sista gången jag såg honom i livet och det var ingen vacker syn. Han är ju gammal och han har inte just haft nån lycka av sitt liv det senaste 1,5 åren. Tycker synd om honom. Om han bara kunde somna in. Blir inte ett lika hårt slag i magen som när farmor dog, men ändå. Han är min farfar och jag har ju trots allt känt honom i 17 år nu. Jag ska sluta prata om döden. Förlåt.
Imorgon SKA allvaret börja för mig. Måste plugga järnet nu igen. Måste klara proven, jag ska höja mina betyg. Jag ska försöka ta nya tag, men det är fan inte lätt. 1,5 år kvar nu. Sen är det över. För ett tag. Låt detta gå fort. Ta mig till sista veckan i trean tack. Vill härifrån. Nu. Förhoppningsvis kommer jag härifrån snart, eller vad säger du XiQ? Bara lämna mig sådär igen, men inte borta lika länge denna gången. Tack för det! Vi ska fixa det här.
Dagens låt: Oceaner - Kristian Anttila
- Over and Out - / Eder Alicia.
